Saknad.

Jag saknar mamma och pappa

så mycket så det svider i hjärtat.

Uppdatering.

Onsdag: Jag jobbade både dagpass 7.30-13 och kvällspass 16-21.15, vilket resulterade i bra humör och trötta ben. Så skönt att få jobba igen - efter nästan två veckors ofrivillig semester.

Igår (torsdag): Jag hyrde tredje Arne Dahl-filmen - superbra filmer, så jag skickade till Daniela och Tommy och frågad dom ville se den med oss, och det ville dom! Så dom kom förbi på middag och tittade på halva filmen med oss. Underbaringar. Och jag fick hem mina efterlängtade gardiner:

Idag (fredag): Vi åkte till några ställen där pojkvännen frågade efter jobb, och jag gick förbi mitt jobb för att be om en ny lönespec. Ja, jag lyckades att slarva bort min som jag fick för tre dagar sedan. Jag har alltså jobbat där i två och ett halvt år och har inte slarvat bort en enda lönespec, men nu lyckades jag med det.. dock gick det lätt att ordna en ny. Så det tackar vi för. Och nu efter den supergoda lasagnen vi åt till middag så ska vi snart gå till pojkvännens föräldrar där hans lillebror är, så blir det att spela massa tvspel.  

Smärta.

Det är hemskt att inse att den man trodde var ens bästa vän, inte är det längre. Inte för att vi har bråkat eller på något sätt sårat varandra - utan för att vi bara inte är samma personer som då. Vi är alldeles för långt ifrån varandra nu. Våra liv är så förändrade, våra andetag är mer rena - ja, nu är dom rena även dom stunderna vi inte är tillsammans. Vi har överlevt så mycket, tack vare varandra. Men nu står vi på egna ben och våran vänskap känns som bortblåst, och jag hatar det. För hon är halva mig. Nej, fel av mig - hon var halva mig.

Dags att ta sig i kragen och inse att vi inte är det vi en gång var.

Jag älskar dig, vackraste L.