Less.

- Jag har börjat bli less på allting, och jag tycker att allt är jobbigt. Ja, jag tror att jag har hamnat i någon dum tankebana igen, så som förr. Och det är hemskt när det blir så. Det enda som drar upp mig är pojkvännen, min familj och några få vänner. Men självklart är det värt oändligt mycket, men jag träffar knappt mina vänner och min familj. Fast pojkvännen träffar jag ju varje dag, och det är guld värt. För utan honom vet jag inte vart jag skulle ta vägen. Han får mina dagar att lysa, och jag vill inte missa en sekund med honom - för då känns allt så jävla mörkt igen. Ja, jag hatar när jag hamnar i sådana här svackor, och jag vet att jag inte kan göra ett skit åt det. Bara vänta tills humöret ändrar sig. Och visst är det fruktansvärt att det går ut över mitt liv, men jag orkar bara inte. Allt är så jävla jobbigt, tråkigt, hemskt, ledsamt.. Allt förutom stunderna med dom jag älskar.

Julförberedelser.

- Jag tar och dyker ned i min sökning efter bra jul-pyssel-material. Panduro.se, här kommer jag! För visst, jag hittade det mesta jag behöver igår, men nu ska det sista hittas och sedan ska jag räkna ihop hur mycket allt går på och sedan blir det kanske att kika på andra sidor och se om det blir billigare osv. Ja, jag har siktat på att ha den mysigaste julen ever i år!

Trafikolycka!

- Igår lyckades jag och Märta (och hennes son) hamna näst intill precis bakom en trafikolycka vid Torp utanför Uddevalla, det var bara en bil mellan oss och dom två bilarna som krockade. Ja, jag råkade helt plötsligt se en grå bil åka rätt ut i diket och upp på vägen igen, och skrek ut "va fan gör den bilen?!", och sedan kom det fram en blå bil till som åkte rätt över till andra körbanan mellan räckena. Och den sistnämnda bilen var gött intryckt i baken. Och hela vägen var full med glassplitter och små bildelar. Så Märta sprang över till gubben i den blåa bilen, eftersom det inte var någon annan som såg till honom - fast hos den gråa bilen framför oss var det två stycken som hade stannat. Jag och Märtas son satt kvar i bilen och tittade på när ambulans, brandkår och polisen kom, och sedan kom en polisman fram till mig och frågade vad jag hade sett och tog mitt personnummer och telefonnummer, och efter tjugo minuter fick vi åka. Då såg vi även fören på den gråa bilen, och den var lika intryckt fram som den blå var bak (och i den fanns även fem-sex små stackars hundar..).

Och hela denna onödiga olycka skedde bara för att gubben i den blå bilen insåg att han hade kört fel, han skulle söderut istället för norr, så han tvärnitade och skulle göra en u-sväng ut på andra körbanan och komma rätt. Dock var den gråa bilen efter honom och insåg inte att han skulle göra en olaglig sväng och ja, då hände det..