26 maj 2011

Middag.

- Vattnet står på spisen och kokar snart upp, spagettin slängs snart i och sist så rörs ägg, creme fraiche, salt, peppar och bacon ned. Så var middagen klar. Och om en och en halv timme är det dags för jobb, stängning, igen. På hemmaplan. Underbart. Och så hoppas jag verkligen att chefen har fixat i ordning nästa onsdag, jag vill ha reda på det nu så jag kan andas ut och få veta om vi kan spendera våran ettårsdag tillsammans eller på varsitt håll.. Just det ja, jag ringde optikern förut, och ibland har jag verkligen tur. För egentligen hade hon ingen tid imorgon, men hon hittade en lucka som jag kunde komma förbi, och när en annan kund skulle hämta sina glasögon så kunde jag pilla med linserna själv. Så det blir askalas. Och jag hoppas verkligen att jag trivs med dom.

Äntligen.

- Igår var det löning, och herrejävlar säger jag. Varje kämpig sekund jobb har det varit värt. Och om denna lönen var så bra så vågar jag inte ens tänka på nästa månads. Men jäklar va duktig jag känner mig. Tummen upp för det. Och eftersom det var löning igår så ville pojkvännen åka iväg någonstans, så innan mitt kvällspass i Tanumshede, så åkte vi till Nordby där jag inhandlade en födelsedagspresent till min älskade pappa, som fyller år på söndag. Så nu hoppas jag verkligen att han blir glad för den. Och så köpte jag även några saker till älskade mamma, eftersom det är morsdag på söndag och även för att hon bara fick lotter när hon fyllde, och överraskningen att vi kom och hälsade på förstås! Fast dessa saker hon ska få nu, är mest nödvändiga och inte så värst roliga, men glad blir hon nog ändå. Och igår var det som sagt kvällspass i Tanumshede, första passet där på tre veckor. Kändes lite konstigt men ändå så skönt. Det kändes skönt att äntligen vara hemma igen. Skratt, prat och underbara människor. Och det finns självklart där nere också, men många har glömt bort att skratta och ha roligt på jobbet och det gör ont. Fast dock så var det en sak igår som sårade mig, jag var tvungen att ta kvällspasset nästa onsdag, på min och pojkvännens ettårsdag, vilket jag verkligen inte ville men jag har så jävla svårt att säga nej. Så jag bad bara snällt att jag ville ha ett dagspass osv. Men nej, kvällspass fick det bli och visst, fick dom inte ihop det på ett annat sätt så fick jag väl snällt tacka ja även fast det tog emot. Och igår när jag kom till jobbet så såg jag det jag fruktade några dagar tidigare.. jo, där var två andra sommarjobbare som jobbade på dagen. Så varför kunde inte dom ta kvällspasset? För egentligen, enligt vår policy, så har jag rätten att välja arbetspass före dom, eftersom jag jobbat även efter och innan sommaren och näst intill varje vecka där. Så det sårade mig att dom fick jobba dag, när jag ändå bad om att få slippa kvällspasset eftersom jag verkligen ville spendera den eftermiddagen/kvällen med min pojkvän. Vi firar faktiskt bara ett år en gång. Fast det sårade mig mest var att jag bad om att få slippa det passet, och inte fasiken ber jag om att få byta pass ofta och inte fasiken tackar jag nej till jobb ofta heller. Jag ställer näst intill alltid upp och har gjort det i två års tid nu. Det sårade mig. Men jag tog upp det och förhoppningsvis så ordnar detta sig. För självklart så förstår jag dom också, som dom sa att jag har mer erfarenhet att jobba kväll än dom andra, eftersom jag jobbat kväll rätt ofta. Så jag fattar men jag hoppas ändå att det går att ordna. För jag hade ändå planerat ett jäkla tag att köpa räkor den dagen och bara mysa med älskade pojkvännen hela kvällen, kanske tända ljus osv. Istället för att vara på jobbet och bara längta hem till honom. Nej, nu ska jag leta upp numret till min optiker och beställa tid där, så jag kan börja prova linser snart. Och jag hoppas verkligen att jag trivs med dom, så att jag kan slippa glasögonen. Inte för att jag inte gillar dom, för jag älskar dom verkligen, men det ska bli skönt att slippa vara rädd att man ska tappa dom när man är ute, eller att någon ska råka slå till dom när man busar osv. Och vissa dagar känns det som att dom inte passar mig bara, men det viktigaste är att med linser så kan jag ha vanliga solglasögon och det måste jag ha annars så går mitt huvud sönder. Solsken är underbart, men huvudvärken den kommer med är fan förjävlig.

Äkta kärlek.