Middag.

- Vattnet står på spisen och kokar snart upp, spagettin slängs snart i och sist så rörs ägg, creme fraiche, salt, peppar och bacon ned. Så var middagen klar. Och om en och en halv timme är det dags för jobb, stängning, igen. På hemmaplan. Underbart. Och så hoppas jag verkligen att chefen har fixat i ordning nästa onsdag, jag vill ha reda på det nu så jag kan andas ut och få veta om vi kan spendera våran ettårsdag tillsammans eller på varsitt håll.. Just det ja, jag ringde optikern förut, och ibland har jag verkligen tur. För egentligen hade hon ingen tid imorgon, men hon hittade en lucka som jag kunde komma förbi, och när en annan kund skulle hämta sina glasögon så kunde jag pilla med linserna själv. Så det blir askalas. Och jag hoppas verkligen att jag trivs med dom.

Äntligen.

- Igår var det löning, och herrejävlar säger jag. Varje kämpig sekund jobb har det varit värt. Och om denna lönen var så bra så vågar jag inte ens tänka på nästa månads. Men jäklar va duktig jag känner mig. Tummen upp för det. Och eftersom det var löning igår så ville pojkvännen åka iväg någonstans, så innan mitt kvällspass i Tanumshede, så åkte vi till Nordby där jag inhandlade en födelsedagspresent till min älskade pappa, som fyller år på söndag. Så nu hoppas jag verkligen att han blir glad för den. Och så köpte jag även några saker till älskade mamma, eftersom det är morsdag på söndag och även för att hon bara fick lotter när hon fyllde, och överraskningen att vi kom och hälsade på förstås! Fast dessa saker hon ska få nu, är mest nödvändiga och inte så värst roliga, men glad blir hon nog ändå. Och igår var det som sagt kvällspass i Tanumshede, första passet där på tre veckor. Kändes lite konstigt men ändå så skönt. Det kändes skönt att äntligen vara hemma igen. Skratt, prat och underbara människor. Och det finns självklart där nere också, men många har glömt bort att skratta och ha roligt på jobbet och det gör ont. Fast dock så var det en sak igår som sårade mig, jag var tvungen att ta kvällspasset nästa onsdag, på min och pojkvännens ettårsdag, vilket jag verkligen inte ville men jag har så jävla svårt att säga nej. Så jag bad bara snällt att jag ville ha ett dagspass osv. Men nej, kvällspass fick det bli och visst, fick dom inte ihop det på ett annat sätt så fick jag väl snällt tacka ja även fast det tog emot. Och igår när jag kom till jobbet så såg jag det jag fruktade några dagar tidigare.. jo, där var två andra sommarjobbare som jobbade på dagen. Så varför kunde inte dom ta kvällspasset? För egentligen, enligt vår policy, så har jag rätten att välja arbetspass före dom, eftersom jag jobbat även efter och innan sommaren och näst intill varje vecka där. Så det sårade mig att dom fick jobba dag, när jag ändå bad om att få slippa kvällspasset eftersom jag verkligen ville spendera den eftermiddagen/kvällen med min pojkvän. Vi firar faktiskt bara ett år en gång. Fast det sårade mig mest var att jag bad om att få slippa det passet, och inte fasiken ber jag om att få byta pass ofta och inte fasiken tackar jag nej till jobb ofta heller. Jag ställer näst intill alltid upp och har gjort det i två års tid nu. Det sårade mig. Men jag tog upp det och förhoppningsvis så ordnar detta sig. För självklart så förstår jag dom också, som dom sa att jag har mer erfarenhet att jobba kväll än dom andra, eftersom jag jobbat kväll rätt ofta. Så jag fattar men jag hoppas ändå att det går att ordna. För jag hade ändå planerat ett jäkla tag att köpa räkor den dagen och bara mysa med älskade pojkvännen hela kvällen, kanske tända ljus osv. Istället för att vara på jobbet och bara längta hem till honom. Nej, nu ska jag leta upp numret till min optiker och beställa tid där, så jag kan börja prova linser snart. Och jag hoppas verkligen att jag trivs med dom, så att jag kan slippa glasögonen. Inte för att jag inte gillar dom, för jag älskar dom verkligen, men det ska bli skönt att slippa vara rädd att man ska tappa dom när man är ute, eller att någon ska råka slå till dom när man busar osv. Och vissa dagar känns det som att dom inte passar mig bara, men det viktigaste är att med linser så kan jag ha vanliga solglasögon och det måste jag ha annars så går mitt huvud sönder. Solsken är underbart, men huvudvärken den kommer med är fan förjävlig.

Äkta kärlek.

Ängel.

- Det finns inga ord som kan beskriva hur glad du gör mig. Hur jävla lycklig jag är över att ha dig i mitt liv, trots alla våra bråk. Hur stolt jag är över dig att du tagit vara på ditt liv på det sättet du har (för jag har alltid sett upp till dig, och tyckt att du alltid klarat dig så bra.. så ett stort tack till dig, för att du har varit min förebild och alltid funnits där för mig med goda råd). Och det finns verkligen inga ord som kan beskriva hur JÄVLA mycket jag saknar dig. Linnea Rörvall, du är en av dom enda. Och aldrig kommer jag lämna dig.

Igen.

- Nu är det en ny dag. En ny arbetsdag. Och denna arbetsdagen blev längre än planerat, jag skulle jobba två till stängning men igår efter jobbet ringde en av "cheferna" och frågade om jag kunde börja jobba tidigare idag. Och (citat chefen i Tanumshede) jag är inte omöjlig. Så jag tackade självklart ja, vilket innebär att jag tar bussen ner strax efter elva och börjar jobba klockan halv tolv till stängning. Och ja, det enda jag kan säga är att det är skitbra för mig när det inte funkar för andra, när andra inte trivs rycker jag in. Och om jag inte trivs så gäller det bara att bita ihop och sluta lyssna, för jag behöver alla pengar jag kan få in. Och nu går det bra. Helt okej faktiskt. Så nu väntar jag bara på att löningen för förra månaden ska komma in, så jag kan beställa tid hos optikern och prova linser. Det ska bli spännande! Och idag har jag faktiskt hunnit med att gå till apoteket, jag är hurtig. Där köpte jag mina p-piller och skulle även köpa den sista asken antibiotika till vår älskade kattunge, men hade dom fått in den? Nej. Men imorgon skulle den anlände, om det vill sig. Så då får pojkvännen gå dit och handla det, eftersom jag jobbar i Grebbestad till tre då.

- Utan dig är jag ingenting.

Kärlek.

- Jag älskar dig till stjärnorna och tillbaka.
Miljontals gånger om.

Bra.

- Nu har det gått lång tid sen jag skrev igen, dumma mej. Fast jag jobbar sex dagar denna veckan i Grebbestad, så har inte riktigt tid att sitta vid datorn. För resterande tid så umgås jag med världens bästa pojkvän. Och igår var han sötare än vanligt, för då fick jag tio röda rosor när jag kom hem från jobbet. Så jävla bäst är han. Och om två veckor firar vi ett år, jag längtar. Då hade jag tänkt att köpa räkor så vi kunde mysa till det totalt. Och så fick jag hem mitt personbevis igår, så skickade vidare det till mamma och pappa. Så snart kommer FÖRHOPPNINGSVIS jag och min (inte biologiska) pappa bli far och dotter på riktigt. Det hade varit underbart om den adoptionen går igenom, en av mina högsta önskningar. Och en negativ sak som hänt.. vår älskade kattunge kastrerades ju för en vecka sedan, sen fick hon en "påse" under såret, en mjuk lång knöl eller hur man ska förklara det. Det ser ut som den är vätskefylld.. Och jag blev livrädd när jag såg den, så ringde veterinären och fick utskrivet antibiotika (som vi fick köra land och rike runt för att få tag i, typ). Så nu skiter sötnosen rännskita och förhoppningsvis försvinner "påsen" snart. Men det verkar i alla fall inte som hon har ont och det är det som räknas. Och på tal om annat så är jag brunett igen! Nej, nu måste jag avsluta här, för snart måste jag gå till bussen och åka till jobbet, och ikväll ska det tvättas och pussas med världens bästa pojkvän/sambo/bästa vän.

Krogen.

- Igår blev det storhandling i Strömstad, vet dock inte om det var så mycket billigare än på andra ställen, men det är inte så långt dit så man tjänar en del bensinpengar. Dock är nog Willy's i Uddevalla vårt alternativ nästa storhandling. Man måste verkligen snåla med pengarna när bara en av oss har inkomst.. det låter bra att skriva så, men ibland så försvinner mina pengar ändå. Men jag ska lära mig, snart. Än så länge har jag råd att råka slösa. Dock slösar jag på fel saker.. jag behöver t.ex. nya kläder och inte mer alkohol - fast jag köper inte alls lika mycket alkohol som förr. Jag tycker inte alkohol är lika gott längre! Och så saknar jag någon tjejkompis att gå ut med, någon att dansa röven av sig med, någon att "låtsas-som-att-man-har-dåligt-med-pengar-och-tycker-fula-snubbar-är-snygga-och-får-en-drink-och-sedan-berättar-att-man-har-pojkvän" med (ja, det är underbart att vara tjej ibland). Jag behöver Lovisa, Linnea och Andrea. Kom och umgås med mig? Och självklart så älskar jag att gå ut med pojkvännen, när han inte bråkar, fast det blir aldrig samma sak. Men det ordnar sig säkert till sommaren, när folk börjar vakna och krogarna börjar bli fulla.

Bra.

- Jag skulle egentligen uppdaterat imorse, men då hade blogger.com lagt av. Det ogillar vi. Men nu efter ett arbetspass i Grebbestad så funkar det. Dock hade det varit bättre om sidan hade funkat förut, för då var jag mer taggad på att skriva. Men just nu står det mest still.. det får bli lite bilder istället.

- Här har min bebis fått godis, eftersom hon har varit världens duktigaste katt. Så nu är hon kastrerad, vaccinerad och ren i öronen. Sötnos är hon, min ängel.

- Jag har fått färg. Dock inte mycket.. men väldigt coolt för att vara jag!


- Och jag är överlycklig. För jag fick ett telefonsamtal av älskade mor förut, och hon hade pratat med tingsrätten i Göteborg, så nu ska jag och världens bästa far snart bli dotter och far på riktigt. Och jag älskar det.

Fiske.

- Idag har vi städat, och så skönt det är när det är klart. Och just nu laddar jag upp bilder på min Facebook, och det blir en del bilder, eftersom jag inte haft tid/ork att ladda upp bilder på två veckor. Men nu så jävlar! Och vad som har hänt annars är att jag hittat vänner, eller ja.. två har jag hittat tillbaka till och en annan är helt ny. Det känns riktigt bra! Annars har jag jobbat fyra dagar i Grebbestad och en i Tanumshede denna veckan, och det är aldrig dåligt, för det blir bra med pengar. Och på tal om pengar har jag varit en dålig människa det senaste, har inte orkat laga riktigt mat så det har blivit mycket snabbmat och pengarna bara försvinner. Hatar mig själv för det, men nu ska jag skärpa mig. Försöka i alla fall. Fast idag ska det inte slösas någonting, för idag blir det fiske med grabbarna, och det är gratis. Dock blir jag så lätt rastlös men det är bara att ta med sig kameran.

Maas.

- Tiden för kastrering av vår kattunge flyttades till nästa torsdag istället, hoppas bara att hon slutar löpa snart. Hon går mig och pojkvännen verkligen på nerverna när hon jamar så högt så jag tror att grannarna hör, tur att ingen har klagat ännu. Och så trodde jag verkligen att maaset var slut, men nej.. självklart skulle det fortsätta, fortsätta och fortsätta. Och slutar inte detta snart så väljer jag som sagt att gå, och nu är det verkligen nära, och det vet han. För jag blev inte tillsammans med honom för att få sådana personer på köpet. Nej tack. Och det mest komiska är att det sägs att han inte får umgås med sina vänner för mig.. fast vad jag vet så umgås han med sina vänner näst intill dagligen, och även är ute och festar med dom på helgerna. Men sen är det skillnad på vänner och vänner, förstås... Och jag kan till och med be om ursäkt här för att jag har maasat, och fått någon av er ledsen för att ni inte kan umgås med min pojkvän. Så pass vuxen är jag. Sen får ni ta ursäkten seriöst eller inte, för nu är det upp till er om ni vill sitta och tycka synd om er själva hela tiden eller börja gå vidare. Och där satte jag stopp för denna diskussionen på min blogg, från och med nu ska det inte nämnas något mer om dessa stalkers (dom som har humor föstår ironin i det ordet).


- Och om fyra veckor (läs: 1 juni 2011) firar jag och pojkvännen ett år! KÄRLEK! Dock är det en onsdag så det är inte superfestligt att fira med något då, fast vi kommer säkert på något. Bara vi är tillsammans så spelar ingenting annat något roll. För han är mitt allt, och jag vet att jag är hans allt. Och det kan ingen ändra på, hur mycket dom än försöker. För jag och världens bästa pojkvän är menade att vara tillsammans, och det är tack vare att jag valde bort hans kärlek till mig för fyra-fem år sedan, eftersom jag mådde för dåligt då och skulle bara förstöra oss mer än göra oss lyckliga. Men nu är allt så jävla underbart och jag älskar honom med hela mitt hjärta. Tusen tack för att du finns i mitt liv, Mikael.

Kastrering.

- Jag får ursäkta mitt lilla uppehåll härifrån, dock tror jag inte att det är några som läser om min tråkiga vardag, men det är skönt att skriva av sig i alla fall. Så jag får väl be om ursäkt till mig själv då. Men anledningen till att det har blivit dåligt med skrivande det senaste, är för att jag jobbade 7.30-17 både torsdag och fredag, sen på lördagen blev det mitt längsta lördagspass på länge, 7.30-15. Några timmars hundra procent OB alltså, det gillar vi. Sen blev det även utgång i lördags aka valborg, dock blev det bråk som vanligt. Så nu får det vara slut med alkohol, hoppas dock att pojkvännen håller vad han lovat. Och igår var jag bara bakfull, så datorn var inte ett alternativ då.. Idag däremot mår jag bra, och tvättar gör jag också, fast tvätt-tiden är snart slut så ska bli skönt att slippa att tänka på det en stund. Sen idag ska vi kanske åka iväg och fiska, dock verkar det som det blåser något fruktansvärt ute, så är inte jättetaggad direkt, men det ändrar sig kanske. Och imorgon är det dags för ett kort arbetspass i Grebbestad, och det blir fler pass där denna veckan, fem timmar på torsdag och fem och en halv timme på fredag. Och mitt i alltihop, på onsdag, ska jag jobba stängning här i Tanumshede. Det gillar jag! Sen finns det en sak jag inte gillar, som händer om en vecka.. då ska vi kastrera vår älskade kattunge. Stackarn! Dock måste det göras då hon skriker, jamar och är allmänt jobbig (framförallt på nätterna), så nu ska det pungas ut några tusen så hon förhoppningsvis lugnar ned sig. För ta bort henne det vill jag verkligen inte, för trots att jag ogillar henne styggt klockan fyra på morgonen så älskar jag henne mer än mycket annat i vanliga fall.

- Och så måste jag berätta hur jag älskar vissa människor, och deras sätt att försöka manipulera andra. För seriöst, min pojkvän fick ett sms imorse, då troligtvis denna människan trodde att han var i skolan. Att han alltså inte var i närheten av mig, men tji fick den. För vi låg i sängen och myste, och jag tog hans telefon när sms'et kom. Ja, jag var närmast och vad jag vet så har han inget problem att jag läser det han skriver till folk och det folk skriver till honom, för han tittar på mina sms som inkommer också. Och det är för mig inget problem. För varför ska det vara så tabu? Att läsa sin pojkväns/flickväns sms eller mail? Har inte personen något att dölja, så ska det inte vara någon fara alls. Så ja, då läste jag i alla fall upp det sms'et han fick imorse högt för honom, och vad stod det inte där.. jo, näst intill ordagrant att hon uppmuntrade honom till att gå bakom ryggen på mig, alltså dölja saker för mig och ljuga för mig. Det tycker jag är underbart gjort av henne. För det bevisar ju om något hur högt hon står på pålitlighetsskalan. Nej, jag ska inte sitta här och skriva massa elak ord om henne, för det är hon inte värd, och jag förstår att min pojkvän tycker att hela situationen är jobbig. Men saken är den, att jag verkligen inte nekar honom till att göra saker, vill han ut och supa med sina polare så varsågod, det har han alltid fått göra och det kommer han allt att få. Och vill han träffa denna personen som praktiskt taget förespråkar att ljuga för andra människor, så varsågod där också. Det får han gärna göra, men vad jag har förstått så beblandar man sig med sådana personer så blir man tillslut likadan. Och jag har även sagt enda sen vi började umgås igen, i början av förra året (ett hyfsat långt tag innan vi blev tillsammans), att jag inte accepterar att man umgås med sina ex. Så saken är den att han får umgås med henne, men då väljer jag att gå. Han behöver inte välja, utan det gör jag helt själv. För även om hon hade varit hur snäll som helst, och vi inte hade haft våra små bråk, så hade jag ändå valt att gå om han hade valt att umgås med henne. Så är det bara. Och det är inget illa menat mot henne, det är illa menat mot hela ex-grejen. För visst om den funkar en stund, så funkar den aldrig i längden. Inte i min värld i alla fall. Som jag sagt till honom, jag umgås inte med mina ex och har ingen nytta av att göra det heller, så varför ska han göra det? Det ska väl vara jämlikt i ett förhållande? Ja, jag må vara jävligt jobbig ibland men jag har för det mesta något logiskt bakom det jag säger..