Pinsamt.

- Man ska aldrig uppmuntra ett dåligt beteende. För ju mer man uppmuntrar det, eller accepterar det, ju mer tror personen/personerna som har det dåliga beteendet att det är okej. Att dom kan fortsätta på samma bana flera gånger. Vilket inte är acceptabelt alls.. förutom om det bara påpekar dom förstås. Men när det går ut över andra, eller när dom sätter andra i fara, eller drar in andra i deras skit så borde dom få tusen smällar så dom kanske fattar att dom får ta tag i sina liv.. Jag tycker det är sjukt dåligt av dessa personer att hålla på som dom gör, och jag uppmuntrar inte det beteendet, och så tycker jag att det är sjukt pinsamt också.

Äntligen.

- Jag fick precis två klartecken från största brodern.. Ett. Vi kan komma hem till honom och hans flickvän, i Uppsala, redan på torsdagskvällen, om min andra bror vill åka då dvs. Två. Vi ska åka till Stockholm på lördagen, så jag kan visa min pojkvän saker från min barndom - skolan där jag gick 6årsverksamheten och ettan, lägenheten där jag bodde, sjukhuset där jag föddes, parkerna där jag lekte med mina bröder, affärerna där jag handlade.. Ja, allt det vackra i "back in the days". - Så alltså ses vi äntligen igen, älskade Stockholm. Älskade Södermalm. Du har varit så sjukt saknad.


- Och förresten.. igår beställde jag ett 55-200mm-objektiv. Wiieehooo.

Väntan.

- Det är jobbigt att vänta. Ja, jag rent ut sagt hatar att vänta.. Jag vill veta nu, jag vill ha ett svar nu, jag vill att adoptionen ska gå igenom nu. Och går den inte igenom, så vet jag inte vart jag ska ta vägen. För detta är min högsta önskan, det jag vill mest i världen. Fan. Jag skulle kunna ge bort allt jag äger bara för att få en riktigt pappa. Få världens bästa Robban som pappa.. Fan va jag hatar att vänta. Vänta och inte veta vad jag väntar på.. ja, jag är rädd. Tänk om dom nekar oss, nekar oss att bli far och dotter på riktigt.. om dom gör det så går jag sönder, för dom kommer slå sönder allt jag tror på. Ja, jag tror på en riktigt familj som kan vara allt annat än biologisk. Jag tror på en familj som håller ihop tack vare kärleken, omtanken och glädjen, och som hjälper varandra för att dom vill (inte för att dom måste). Jag tror, helt enkelt, på en äkta familj. Och nekar dom oss, så kommer jag aldrig förlåta dom.. för det är faktiskt inte jag som valt min biologiska far, det är faktiskt inte mitt fel att han är som han är, det är faktiskt inte jag som förstört allting. Men det är däremot jag som har en vilja och en önskan, en vilja och en önskan att ha en riktig pappa. Och jag hoppas med hela mitt hjärta att dom inte krossar det.


- Pappa lämnade alltså våra brev till Tingsrätten igår kväll, så nu är det bara att vänta. Vänta. Vänta. Vänta. Vänta. Något som jag hatar att göra, men som jag måste göra. Och hur mycket eller hur länge vi än väntar så vet vi under tiden inte ett dugg om detta kommer gå igenom eller inte, och den ovissheten skrämmer mig. Men nu är i alla fall breven lämnade, så det finns inget mer vi kan göra just nu. Och jag hoppas vi slipper göra så mycket mer, jag hoppas vi slipper att komplettera något mer, jag hoppas att det fixar sig nu. Jag hoppas min högsta önskan slår in. Snart. Ja, idag är jag ledig, vilket innebär att jag sitter här och tänker. Och en massa dumma tankar kommer upp i huvudet, tänk om.. tänk om.. tänk om.. Jag försöker verkligen slå bort dom tankarna men det är svårt, därför måste jag skriva av mig. Det är det enda som hjälper. Eftersom jag inte gillar att lägga min problem på andra.. Ja, här har jag inte tvingat någon att läsa så då läser dom frivilligt, men pratar jag däremot med någon så känns det som jag slösar bort deras tid och får dom att missa något som är viktigare.

Fotostund.

- Efter Folkrace't i söndags, så körde vi hem mamma och pappa till Hamburgsund. Eller hem och hem, vi körde dom till deras bil. Så att dom kunde ta sig hem, till Göteborg (..saknar er redan!). Och när vi ändå var där så träffade vi mormor och morfar, och jag tog en rundtur i deras trädgård. Vilket ledde till dessa bilder:

















- En bild på pojkvännen från Folkrace't fick slinka med här också. Bara för att han är bäst i världen och för att jag älskar honom med hela mitt hjärta. Och för att jag är så sjukt glad och tacksam för att han finns i mitt liv och för att han står ut med mig.