Hjärta.

- Jag hatar att vi bråkar, jag hatar att vi klagar, jag hatar att jag inte kommer på hur vi ska lösa detta. Men jag älskar dig, och jag älskar att jag vet att du älskar mig. Jag älskar att vi kommer hålla ihop vad som än händer. Men jag hoppas vi ordnar upp detta snart. För vår kärlek må vara stark, men våra psyken kanske inte är detsamma. Du är mitt liv, så låt oss leva länge till.. utan bråk.

- I trehundratre dagar (plus/minus) har det varit vi, imorgon "firar" vi alltså tio månader tillsammans. Och jag vill fan inte att det ska ta slut nu. För vi är värda varandra, vi är egentligen bättre än det här.. vi är inte två klagande idioter. Inte egentligen. Vi får fan ta oss i kragen nu. Kom igen nu, vi är fan dom bästa i hela världen och vår kärlek till varandra är sinnesjukt vacker, så detta kommer vi klara. Det vet jag. För vi är inte några idioter, vi är bara dumma just nu som inte tänker oss för innan vi säger något och dumma som tar ut våran ilska på varandra än på dom som egentligen förtjänar den. Låt oss sluta vara dumma nu. För i helvete.. vi är bättre än så här.

Överraskning.

- Jag har kommit på värsta grejen. Och det kommer bli bäst!

- Nu hänger tvätten på tork, och nya spotify är snart nedladdat. För det står att jag är offline på det gamla, och det borde vara dödsstraff på det. Ingen musik? Hemska tanke, så det fick jag ordna snabbt. Och om två timmar tar jag bussen ned till Grebbestad, idag igen, och jobbar stängning, igen. Gårdagen gick dock bättre än förväntat, jag skrattade mycket och kände ingen ångest alls. Tyvärr så tror jag att dagens arbetspass kommer gå sämre, och jag hatar det. För jag vill att det ska kännas bra. Man ska inte behöva känna så här som jag känner nu..

- Saken är den att jag inte fattar hur människor kan vara så himla griniga och tykna hela tiden. Då kan man väl inte må bra? Det borde inte vara hälsosamt, och om dom nu njuter av att vara så griniga så kan dom väl vara det hemma och sluta låta det gå ut över andra människor. Dom kväver oss andra som är glada, eller oss andra som i alla fall försöker hålla god min trots att alla dagar inte är bra. Nu försöker jag verkligen inte sätta upp mig själv på en piedestal. För nej, jag älskar verkligen inte alla människor, och jag har väldigt lätt för att tappa humöret på andra människor, men för guds skull.. jobbar man i ett serviceyrke (kallar man mitt yrke så?) så borde man väl fatta att man måste spela glad, även fast man inte gillar alla. Och även fast jag har lätt att tappa humöret så låter jag inte andra se det i första taget, framförallt inte när jag är på jobbet. För där är jag för att hjälpa andra och expediera folk. Och även hålla en bra stämning bland arbetskamraterna.. och visst att det finns griniga kunder, det vet jag. Men när det är arbetskamraterna som är griniga, samma personer varje gång, då blir man trött på det. Nej, det borde inte få vara så här. Fast självklart får man vara grinig ibland, alla har rätt att vara det.. men inte varje gång, varje dag. Eller är det jag som är problemet? Personen i fråga kanske inte gillar mig?