Vinna.

- Igår kändes det som att jag fick världens största käftsmäll och föll ned på backen, men efter en stund så tog jag mig upp igen och slog tillbaka. För det är min rätt att bestämma över mitt liv, inte någon annans. Och att en person kan tro att han kan trycka ned mig igen, efter så många psykningar i så många år, och kan anklaga mig för att inte vara tillräckligt mogen för att veta hur jag ska leva mitt liv, och inte veta vad som är bäst för mig och mina framtida barn. Tro mig, jag är mognare än vad du någonsin kommer vara. Jag har i alla fall aldrig låtit flaskan ta över mitt liv, jag har aldrig låtit alkoholen slå sönder allting runt omkring mig. Visst, jag har förlorat folk i mitt liv, men jag är så pass mogen att jag kan erkänna mina fel och brister, och även säga förlåt (och mena det). Till skillnad från dig. Du har nog aldrig någonsin i ditt liv sett att något är ditt fel, när egentligen allt är ditt fel. Allt. För även om jag var elak mot dig när jag var yngre och sa ifrån, så kan man inte skylla på mig.. jag var för fan ett barn. Och trots det hade jag rätt att ha mina åsikter då också. Och nu, när jag snart är tjugotvå år gammal, så försöker du fortfarande trycka ned mig och säga att allt är mitt fel. Men saken är den.. att det är inte mitt fel. Det har det aldrig varit.